Japp... Man kanske inte kan tro det, men jag är rätt depp... Försöker vara glad och så, är alltid den som är gla och pigg, men jag är det för att min deppiga sida inte ska ta över... Visst, alla mina underbara kompisar stöttar mig och gör mig glad, utan att de kanske förstår det, men när jag kommer hem känns det rätt jobbigt... Då kommer allt det jobbiga som jag har dolt i skolan fram och jag blir jättelätt irriterad... Jag vet knappt längre vad jag vill eller någonting... Plus det att jag inte kan berätta för en person att jag tycker så jävla mycket om honom... Vill inte att det ska bli som en gång förut... Jippi... Och min kompis kanske inte vill vara kompis med mig längre... Ännu roligare... Mitt liv är ju så "jättekul" just nu...